Dagens Tankar!
Jag är så stressad att jag inte får ner andningen, får inte ut den ur halsen. Och jag har fått så mycket inspiration, för mycket, för mycket eftersom att jag inte kan ta vara på den just nu. Känner mig avdomnad och handlingsförlamad. Och kära nån jag fyller 32 snart! Man trodde aldrig att man skulle bli det. När jag var ung fattade jag nog aldrig riktigt att JAG kommer bli vuxen på riktigt, det var för långt bort för att tolkas som verklighet.. Nu är 40-årsdagen påtagligt nära... Helt sjukt att se sig själv som 40-åring! Men jag vet "man ska inte gå händelserna i förväg", "njut i stunden", "det är ganska många år kvar ändå.." och allt det där. Men kanske ändå är bra att reflektera över det när det dyker upp tankar så att man inte blir "utsmaschad-i-2030km/h-fart- mot-en-stenig-betong-vägg-chockad" när det väl händer...
Nog om åldersnojjan för nu. Har massor jag borde/måste göra och massor som jag verkligen vill göra, men istället sitter jag bara fast! Blir sittande, yr i huvudet med en inre oro och en blick som är stirrig men inte syns på utsidan. Eller vad vet jag kanske syns min stirriga blick på utsidan? Måste i alla fall ta tag i saker men känns som att det är för sent att jag kanske har tappat chansen eftersom att jag har skjutit på det så länge. Vet inte, får försöka ta lite djupa andetag, fylla i ett papper, göra nåt roligare, ringa ett telefonsamtal , nåt roligare, o.s.v. Låter bra va! Ja, får hoppas att det funkar!
