En Morgon med ett Depprimerat Sinne som Tänder ett litet Ljus i taget!

Wooooo! Det var ungefär ett år sen jag skrev senast! Sjukt! Men har fortfarande inte internet i stugan o.s.v, så det är som det är. Rätt schysst morgon här i alla fall. Gick upp i shysst tid för att vara mig (just nu i alla fall), har digitalt utfört några bankärenden och andra saker som gnagt mig. Nu frukost och så lyssnar jag in Solange, kommer nog kräva några lyssningar innan jag vet vad jag tycker.
 
Är i en ganska bra balans nu, den är ostadig, skör och lite stapplande men ändå en slags balans. Jag ha lärt mig att acceptera "baby steps". Det är okej att göra en sak i 10 minuter, som tar en framåt och sen vila i en timme, bättre det än att bara vila hela tiden i alla fall. Varenda mini-, pluttesteg jag tar i rätt riktning är viktigt och det är dom som kommer leda till stora steg.
 
Hade svårt att acceptera detta förut. "Skärp till dig och gör allt det är nu!", "Du är vuxen, sluta med dom här bäbis stegen och dagisfasonerna!" "Va dålig du är som inte klarar av detta! Andra skulle göra detta plus typ 50 saker till på en dag!". Men jag fungerar inte så just nu. Så jag måste acceptera att det är små steg som gäller för mig nu! Små steg som kommer växa och bli till stora.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Test